Tvivel

Som på beställning kom då mina första tvivel. Jag vaknade mitt i natten och kände mej tung i huvudet. I mitt sömniga tillstånd försökte jag minnas om vi drack vin kvällen innan. Nej just det. Jag dricker ju inte vin just nu. Så började tankarna sakta rinna in och bilden klarnade. Är det min menshuvudvärk som redan gjort entre!? Vid det här laget är jag klarvaken. Ångest. Neeej! Jag vill inte! Jag har ju varit så glad. Kan jag inte få vara lite glad? Jag kryper närmare min älskade. Krockar med hunden istället. Och somnar till slut. Med mardrömmar.

6 dagar efter återförandet. Är inte det lite tidigt? Typiskt. Eller så är det lågtryck? Eller allmän trötthet? Eller? Jag vill gärna hitta andra förklaringar men faktum är att jag känner igen den här sopiga känslan av dåligt järnvärde. Hela dagen har fortsatt i samma anda. Jag har pendlat från att tänka att det är orimligt att jag börjar känna av mensen redan nu till att tänka att jag bara ljuger för mej själv när jag tänker att det inte är pms symptom. Det enda jag vet med säkerhet är att jag har några fruktansvärt jobbiga dygn framför mej. Jag vill inte!!