Alla hjärtans embryon

Så var det då dags för ägguttagning. Stressade och spända snubblade vi in några minuter försent på kliniken efter att ha suttit i bilkö. Puuh, vi hann. Nästan. Ingen riktigt bra start, men väl där kändes det som om vi hade hamnat på ett spa. Lugnande musik, trevliga rum, leende sköterskor..... eller så var det pillrena jag fick vid ankomsten. Lugn blev jag i alla fall.

Plockningen gick smidigt och snabbt och relativt smärtfritt. Ett par små stick och sen var det värsta över. Höger äggstock hade ett antal fina äggblåsor. Vänster märkte ingen av oss att han tog. Märkligt. Kanske blev det något kvar?? Hur som helst kändes det som något fler än de fem blåsorna läkaren fann i fredags. Efteråt väntade vi väldigt oroligt på domen. De senaste dagarna har jag försökt ställa in mej på att det inte skulle bli mer än tre ägg. Hitills har det varit ett par fler äggblåsor vid sista ultraljudet än ägg som dom fått ut vid plockningen, så jag tog för givet att det skulle bli så nu också. Nu fick dom ut sex ägg. Jag blev så lättad. Det känns plötsligt hoppfullt att det blir nånting att föra tillbaka. Hoppas, hoppas!! Imorgon ska dom ringa och berätta hur läget ser ut. Jag är otroligt nervös. Vad kan vara mer passande än att våra embryon blir till på Alla hjärtans dag....