Sprutdag 9, en bra plats
Jag var på UL idag. Jag var nervös. Förra undersökningen sa dom att min vänstra äggstock verkade lite sömnig, och eftersom jag i princip bara har ont på höger sida nu under sprutperioden har jag börjat bli orolig för om det blir någonting alls på vänster sida. Mycket riktigt var det ganska sparsamt på vänster sida (2-3 äggblåsor) och på höger var det 5. Läkaren sa att det inte var färdigt och att det säkert skulle bli lite mer, men han var kanske lite väl ivrig att trösta, och jag visste väl inte om jag skulle vara besviken eller om jag innerst inne visste om det på förhand. Det var i alla fall fler äggblåsor än sist på motsvarande UL (där jag tror att man räknade max 4-5 och till slut plockade ut 7), så jag kanske inte ska vara så missnöjd. Jag vet redan nu att det inte blir nånting till frysen. Jag hoppas bara att det blir NÅNTING.
När jag satt inne hos läkaren ringde mitt jobb väldigt olämpligt. Dom undrade vart sjutton jag höll hus. Jag stängde förstås av den ursäktande, och sa att det var mitt jobb, varpå läkaren sa att jag skulle hälsa dom att jag var på en "bra plats att vara på". Ja, vad säger man till sitt jobb egentligen? På onsdag blir det ny undersökning och på fredag blir det med största sannolikhet plockning och vi har superhektiskt just nu. Ska jag bara säga "en bra plats att vara på"....?
4 Comments:
Det är knepigt detdär vad man ska säga på jobbet... Hoppas att du får många fina befruktade ägg! Lycka till!
Det är så knepigt så man borde kanske i alla fall berätta det för chefen ifall ni har en sådan. Inte hela personalen, de får väl finna sig i att vara lite nyfikna. En gång försökte jag förstås med indre bra resultat: Det slutade med att jag rusade ut från chefens rum och smällde fast hans glasdörr så det skramlade, (fast den klarade sig, turligt nog) - Så ta nån gång när han/hon har tid att lyssna, ring fast före. Har du en kvinna som chef tror jag du har lite lättare. Det har jag också haft på ett ställe och det var förunderligt vad smidigt allt löpte där...
Jag vet precis vad du menar..har samma dilemma. Jag har hittills klarat mig med "läkarbesök", "komma lite senare", "sluta lite tidigare" etc. Vid punktionen får jag överväga på nytt, kanske "ett litet ingrepp", som Lilla Sparven föreslog.
Lycka till!
Ja, jag har också klarat mej hitills med små ursäkter om att "komma senare" och "jobba hemma" och sånt. Men det känns lite jobbigt i längden. Det blir så många undantag hela tiden och innerst inne vill man bara skrika att man faktiskt inte bara roar sej.
Jag har i alla fall berättat för en person som har lite större befogenheter. Det visade sej att han också gjort en (lyckad) IVF!! Det är skönt att ha det stödet. Men jag vet inte hur jag ska göra med min projektledare som inte är speciellt nöjd med att jag "jobbar hemma" så ofta.... och han är inte precis den typ av person man pratar med om sånt här.
Skicka en kommentar
<< Home