Ilsken tant

Jag exploderade mot min stackars vovve i morse. Hon stal min lunchmacka vid ett obevakat ögonblick
och stog och svalde den hel när jag ertappade henne. Jag blev så arg att till och med min man blev rädd. Mackan flög i små bitar över hela golvet och hundstackarn fattade inte varför just denna macka var så annorlunda mot de andra mackorna hon någonsin gett sej på. Nervöst stog hon och tröstade mej när jag sen stog och grät.

Jag brukar ha tålamod, energi och bra morgonhumör. Nu har jag ingetdera. Är jag redo för IVF? Nej, kanske inte. Men i brist på tålamod är det svårt att göra annat. Energin försöker jag hämta från min snart dränerade omgivning för jag måste ju bara orka. Det är jobbigt att vara så hjärntvättad. När jag var hos tandläkaren senast kändes det som att jag glömt något när jag satte mej i tandläkarstolen tills jag insåg att det var för att jag inte hade klätt av mej och låg med benen i vädret.... På en 70-års fest för lite sen såg jag massor av gravida magar överallt.... tills jag insåg att det var gamla tantmagar. Jag inbillar mej att alla mina vänner är smyggravida. Ser jag en gravid kvinna tänker jag att det kunde varit jag. Ser jag barn så tänker jag att vi började försöka långt innan barnets föräldrar ens träffades. Såhär dags i månaden är jag dessutom lite smått skengravid. Denna gång inget undantag. Tänk om.... Yeahhh.