Inga bebbar än

Idag är en stor dag eftersom jag räknas som fullgången!! Det ska firas!! Så orolig som jag har varit för missfall och tidig vattenavgång, GBS infektioner och blödningar. Nu sitter jag snarare och hoppas att det ska hända någonting. Att dom små ska visa sina små trynen äntligen. Inte minst för att jag känner att den ena bebisen har det väldigt trångt. H*n försöker nästan bryta sej ut genom magen. Klart alieninspirerad bebis. På CTG:t i morse var h*n som vanligt jätteaktiv. Jag är nästan orolig att h*n inte får någon vila. Den andra krabaten verkar ta livet lite lugnare. Jag brukar knuffa lite på de små fötterna så att h*n flyttar sej. Då vet jag att allt är som det ska. Läkaren sa att jag måste höra av mej om jag märker att det inte rör sej som det ska där inne. Det är lättare sagt än gjort. Tveka aldrig sa hon.... vilket ansvar. Måtte förlossningen komma igång snart. Inte för att ansvaret blir mindre sen....