God jul

Nu är det bevisat. Varannan vecka drabbas jag av sjukdom. Denna gång kraftig förkylning med feber. Jag börjar tro att jag blir straffad. För att jag äntligen är lycklig. Kanske är det samma snubbe som tyckte att jag inte skulle bli gravid som sitter där och drar i trådarna nu. Det börjar nämligen bli komiskt. De närmaste tio årens sjukd.omar samlade på ett par månader... vad praktiskt! Om det ändå kunde fungera så.... Min enda tröst är att jag hoppas att de små får ta del av lite extra antikroppar så att dom har ett bra försvar mot sjukdomar när dom föds. För det gör jätteont i magen att nysa och hosta. Jag har svårt att andas och ligger och kippar efter andan som en fisk på torra land. Det måste vara en prövning. Får inte vara för lätt.

Julhelgen var så underbart och märkligt emotionellt okomplicerad. Jag hade inte tankarna riktade på det som jag saknar utan på det som jag har. En familj som förväntansfullt väntar på de små. En familj som irrar omkring i mitt hem och vill avlasta minsta ansträngning från mitt håll. Fascination över magen som växer. Att vi snart har två indvider till i familjen. Spekulationer om när dom tänker komma ut. Även om jag är obekväm i handikappstämpeln blir jag så rörd över allas engegemang och välvilja. Det var en riktigt lycklig jul. Hoppas att ni där ute som genomlevt ännu en jul i sorgens tecken har gjort det för sista gången. Jag tänker på er.